onsdag 30 november 2011

Konsten att bygga en stad för framtiden

Fick idag tips från en vän om att titta på TED, Ideas worth spreading, http://www.ted.com/
för att få se nya idéer. Det var en riktigt spännande sida som jag kan rekommendera till alla som är intresserade av vad som händer i världen och vad olika professorer och andra välvilliga idéskapare håller på med just nu. Enligt de flesta så går trenden fortfarande mot en snabb urbanisering, d v s att människor väljer att flytta mer och mer till städer istället för att bo kvar på landsbygden. Många gånger beror detta på att det inte finns tillräckligt bra service, pendlingsmöjligheter eller arbete där de bor idag. Ett inslag som jag såg, gällde hur vi på ett smartare sätt kan få miljölösningar genom att bygga städer där energin kan återanvändas, tätare samhällen där vi inte behöver ta bilen för att åka och handla och istället satsar på att bygga ut den gemensamma transporten. Städer där vi väljer att använda de naturresurser som redan finns genom att t ex bygga reningsverk som kan ta tillvara regnvatten, när vi bygger nya rekreationsområden eller återanvänder det skräp som folk slänger. (Det sista låter ju inte som en ny idé precis, då vi i Sverige redan är där).  Eller startar serviceyrken som t ex hyr ut saker som vi egentligen endast behöver 1 till 2 ggr per år istället för att gå och köpa en egen. Alex har många roliga och bra idéer! Se hela inslaget: http://www.ted.com/talks/lang/en/alex_steffen.html (på engelska)
<object width="526" height="374">

Hur kan man applicera detta på Sala?
Om jag applicerar detta på Sala så skulle det innebära att man på bästa sätt utgår från att bygga så bra bostadsområden som möjligt, där det är nära till det mesta inom varje område. Vi bygger bostadsområden som har närhet till allt istället för som många andra ställen gör, bygger stora köpcentrum dit alla måste åka. Vi planerar in redan vid detaljplanering närheten till handelsmark och placerar in skolor och förskolor som ligger i närheten av där folk bor och bygger ut kollektiv trafiken där det blir långt att åka. Att få igång service yrken som inte finns kan vi från kommunalt håll inte göra så mycket mer än att skapa en marknad d v s mängd människor som är intresserad av att handla lokalt. Vi kan dock tipsa om det vid vårt företagscentrum och främja nyföretagandet i kommunen genom att hjälpa till och stötta nya företagare.

För att även få folk att vilja bo kvar på landet så kanske det krävs ännu mer företagande så lokalt som möjligt samt utbyggd gemensam transport möjlighet in till Sala. Det ger mig en röd tråd till nästa ämne...

Hur kan vi på bästa sätt förändra människors sätt att äta bättre mat och samtidigt gynna de lokala entreprenörerna? 
Ett annat inslag handlade hur maten påverkar hur städer byggts tidigare och hur våra matvanor speglar hur städer byggs idag. Även här talades det om problemet med urbanisering i framtiden.  Summan av kardemumman var att om vi vill att vårt sätt att äta ska förändras krävs det att vi går tillbaka till lokalt odlad mat igen annars kommer vi inte kunna mätta alla magar i framtiden. Lösningen låg i mindre transporter och mer intresse för mat, inte mindre intresse för mat. Det tyckte jag även lät väldigt intressant...

Om jag applicerar det på Sala så har vi kommit långt i vissa delar av kommunen, och borde spinna vidare på det. De lokala företagarna som vi har inom området borde få mer plats på t ex torget i Sala, varför inte försöka få till en riktig torghandel igen, där lokala odlare och köttproducenter, svampplockare och fiskare kan ha egna små stånd? Det kommer garanterat att ge mer liv och rörelse på torget också samt främja det lokala företagandet. Vi borde satsa mer på matkunskap och odling i skolan, så att fler barn lär sig hur man själv odlar t ex grönsaker.  Skolorna kan i sin tur sälja det som de odlar eller låta barnen få äta det i skolan?

Jag vet att det inte är lätt för företag på landsbygden, eller att det inte går att leva på små jordbruk längre, men det kanske beror till stor del på att vi istället för  att köpa råvaror köper frysta industriförpackningar som massproduceras och slängs eller springer till snabbmatskedjor för att vi inte hinner laga mat själva, för att vi måste arbeta för att kunna köpa ännu mer saker som vi egentligen inte behöver?

Alla har idag inte heller tid att odla allt hemma själv, men det mesta ligger kanske i intresset? Om vi tar tillvara på de kunskaper som finns sedan  generationer tillbaka och utnyttjar dem genom att lära de nya generationerna redan i skolan så kan ju faktiskt intresset ändras och matkulturen likaså? Om matkulturen ändras så kanske maktstrukturer och balansen också hittar tillbaka till att främja människan och naturen istället för till storbolag och maskiner? Genom små förändringar kan stora förändringar göras, det gäller bara att starta en trend =)

Färdigspånat för ikväll =)

Vad tycker du?

Ha en skön kväll!
MVH; Hanna Westman, Salas Bästa

tisdag 29 november 2011

Cultural planning-hitta stadens själ

Samhällsplanering handlar om att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling – miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Den rent fysiska planeringen är endast en del av samhällsplaneringen, som alltmer övergår till vad man skulle kunna kalla utvecklingsplanering. Utvecklingsplaneringen är inte enbart en fråga för den lokala nivån utan har i ökad utsträckning blivit ett viktigt område även för regionala aktörer. Globaliseringen, EU och den europeiska integrationen samt statens och kommunernas förändrade roller har medfört ett paradigmskifte. Istället för statliga stöd till ’periferin’ försöker man stärka varje regions potential och på så vis främja inomregional tillväxt. Konkurrensen kommuner och regioner emellan hårdnar. Många mindre samhällen och tätorter kämpar för sin existens. De för en ojämn kamp mot storstadsregionerna om att etablera nya
arbetsplatser och motverka arbetslöshet och utflyttning. Men, också storstäderna brottas med problem som till exempel arbetslöshet, segregation och ökad kriminalitet.

Människor idag väljer i ökad utsträckning var de vill bo och ställer allt större krav på en inspirerande livsmiljö, som erbjuder livskvalitet. Platsen (orten, staden, regionen) och dess kvaliteter blir alltmer betydelsefull för detta val. Det handlar då inte bara om att tillhandahålla goda kommunikationer och utbyggd samhällsservice som skola, vård och omsorg, vilket förutsätts fungera. Det gäller dessutom att profilera sig, att kunna erbjuda något specifikt, att ’sticka ut.’ Under de senaste decennierna har forskare och debattörer som till exempel Richard Florida, Robert Putnam och Åke E Andersson lyft fram olika faktorer som de anser vara väsentliga för att ett samhälle ska utvecklas. Dessa faktorer är talang, teknik och tolerans respektive sociala nätverk och
k-samhället med bland annat kultur och kunskap. Den här ökade konkurrensen gör att nästan alla kommuner och regioner arbetar med platsmarknadsföring – eller på engelska ’place branding’

Man skapar ett varumärke och arbetar med slogans och kampanjer. Effekterna av platsmarknadsföringen är emellertid svåra att mäta. En rad viktiga frågor behöver dessutom diskuteras. Det gäller till exempel vem/vilka som har rätt att definiera en plats och avgöra vilken bild av platsen som ska visas? Vem/vilka har resurserna? Vilka platser är det som syns? Hur beskrivs de och vilka människor ryms i bilden av dem? Vilka är målgrupperna? Vilka värden är det som kommuniceras?
Samhällsplanering i betydelsen att planera och utveckla en kommun/region förutsätter en helhetssyn och ställer stora krav på samarbete över sektorsgränserna. Då krävs delvis nya metoder – och nya kompetenser – för att integrera även s.k. ”mjuka” faktorer och för att säkra medborgarinflytande. Cultural planning, är en metod som gör det möjligt att ställa den här typen av frågor och kanske även att finna några av svaren. Den står för ett humanistiskt synsätt, som sätter människan och mänsklig kommunikation i fokus. Specifikt för cultural planning är att metoden har sin tyngdpunkt i kulturella resurser. Det handlar om kulturburen samhällsplanering eller samhällsplanering med kulturella förtecken, där kultur ges en mycket vid definition.
Det finns många, olika metoder för medborgarinflytande i samhällsplaneringen, till exempel charette och balanserade styrkort. En metod som på flera sätt liknar cultural planning är Ortsanalys, – en, ursprungligen norsk, metod som använts på flera håll även i Sverige, vi i Sala använder oss av ortsanalyser just nu för att gå igenom behoven ute i satellitorterna. Den har en tydlig utgångspunkt i den fysiska platsen och tar upp inte bara historia, geografi och bebyggelse utan även sådant som till exempel näringsliv, identitet, trygghet, sociala nätverk, kultur, segregation och hälsa. Analyserna resulterar i en rapport, där ortens starka och svaga sidor lyfts fram tillsammans med rekommendationer för framtida satsningar.


Idag används kultur alltmer i konkurrensen mellan kommuner och regioner och lyfts ofta fram i marknadsföringssammanhang. Det är bra, men det ligger också en fara i det. Det kan lätt komma att handla om en ensartad kultur
– kulturella aktiviteter eller satsningar som visat sig framgångsrika någon annanstans. Man får en likriktning, som främst gynnar dem som är först ute. Det primära syftet med cultural planning är inte att skapa en positiv bild för att gynna ekonomisk tillväxt. Att arbeta med ytliga kampanjer är som att ”sätta läppstift på gorillan” menar Franco Bianchini, en av de engelska forskare som arbetat med att utveckla cultural planning, Cultural planning handlar snarare om att hitta ”den verkliga” bilden – ”platsens DNA”. Det handlar om att även våga vara kritisk och inte ens väja för de mörkare sidorna av självbilden. Med ”den verkliga” bilden som grund och med utgångspunkt i det som är platsens styrka och särart, är det möjligt att skapa kreativa och kulturella aktiviteter/verksamheter som bidrar till att bygga upp eftersatta områden och skapa kraft att möta nya utmaningar i konkurrensen om talang, investeringar och erkännande.
Det finns i samhället ett ökat intresse för kultur och en tilltro till dess betydelse för kreativitet, innovation och entreprenörskap. Studier har visat att kultur och kreativa näringar sysselsätter många människor och uppvisar högre tillväxttakt än ekonomin i övrigt. Kulturens ekonomiska betydelse ska inte underskattas, men det är viktigt att också inse att kultur har ett egenvärde och en betydelse som är långt större än den ekonomiska. Ett aktivt och mångsidigt kulturliv är till exempel en nödvändig förutsättning för såväl demokratisk som mänsklig utveckling. Ändå finns det många – såväl kommuner som landsting/regioner – där kulturfrågorna uppfattas som marginella. Den kulturella dimensionen saknas eller finns inte med på samma villkor som andra frågor, till exempel de ekonomiska och miljömässiga. Detta drabbar inte enbart kulturfrågor utan alla s.k. ”mjuka” faktorer. Det råder brist på metoder som fångar upp även dessa perspektiv, liksom det råder brist på personer med kompetens att arbeta strategiskt med sociala och kulturella perspektiv i samhällsplaneringen.
Det är förstås inte något som är unikt för kommunal eller regional verksamhet. Samma förhållande råder inom statliga myndigheter och andra delar av samhället, där det finns en stark sektorisering.


Cultural planning ska inte, som ofta görs, översättas med kulturplanering då det leder tankarna fel. Det handlar inte om planering av kulturen. Det handlar snarare om att integrera och arbeta strategiskt med kulturella resurser (materiella såväl som immateriella) i samhällsutvecklingen. Cultural planning ersätter således inte konstpolitik eller kulturpolitik. Det är heller inte någon alternativ samhällsplaneringsmetod. Cultural planning handlar om att sätta in konst- och kulturpolitiken i ett vidare samhällsperspektiv och är ett komplement till traditionell samhällsplanering. Ett samhälle existerar genom den mänskliga aktivitet och det ständiga samspel som pågår människor emellan. Det är en levande organism med egen identitet. En god samhällsplanering tar sin utgångspunkt i platsen/området och invånarnas upplevelser av den. Cultural planning erbjuder en metod för att fånga och beskriva ”platsens själ.” Den har ett utpräglat nerifrån- och upp perspektiv och är en demokratisk planeringsmodell, då den inhämtar medborgarnas kunskap, tankar och idéer. Vad är det man upplever som positivt – och negativt? Utgångspunkten är upplevd livskvalité, värden man ser där man bor, vad som saknas, vilka drömmar och förväntningar som finns inför framtiden. Metoden innebär att man kartlägger de kulturella resurserna i ett samhälle genom s.k. cultural mapping och låter denna kartläggning utgöra grund för beskrivning och analys av hur samhället ser ut och upplevs av invånare och besökare. De kulturella resurserna är i detta sammanhang inte begränsade till konst och kultur som produkter att konsumera utan som processer och system, integrerade i det sociala livet. Det handlar alltså inte om att kopiera sådant som varit lyckosamt på andra håll. Det handlar inte i första hand om att söka efter svagheter att förbättra. I stället handlar det om att hitta och beskriva det som är karaktäristiskt för en särskild plats eller ett särskilt område, att lyfta fram och utveckla det som är platsens tillgångar och särart – att utforska platsens DNA. Där finns grunden för den utveckling man vill se i framtiden.

Vad menas med Cultural planning?
Begreppet kulturella resurser är centralt i cultural planning. Det omfattar såväl konst i snäv, estetisk betydelse som kultur i dess vida, etnologiska eller antropologiska mening. Kulturella resurser inbegriper inte bara kultursektorn med såväl konst (teater, musik, bild, litteratur och kulturarv) som kulturella näringar (dvd, böcker och e-försäljning av musik) utan även kreativa näringar som till exempel arkitektur, design, reklam, film/foto, mode, turism. Men, kulturella resurser är inte enbart materiella. Det handlar också om immateriella värden som kreativitet, framtidstro, religion, traditioner m.m. Kultur i cultural planning står för mänsklig utveckling och kommunikation – kort sagt för livskvalitet. Cultural planning är alltså inte någon ny konst- eller kulturpolitik. Det är inte heller någon alternativ samhällsplaneringsmetod. Cultural planning är en metod för att ta tillvara kulturella resurser och arbeta mer strategiskt och integrerat med kulturfrågor i samhällsplaneringen. Det är en metod som är sektorsövergripande med ett tydligt nerifrån- och upp perspektiv, där olika människors värderingar och drömmar om framtiden tas till vara.

Ovan text är hämtad från SKLs hemsida, det finns även en handbok i Cultural Planning.
Om du tycker att det låter spännande, läs hela handboken här: http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc40092_1.pdf

I och med att det blir ny politisk och förvaltnings organisation i Sala inom kort, och Kulturnämnden flyttas till Kommunstyrelsen finns ett ypperligt tillfälle att använda sig av Cultural Planning i kommande stadsplanering. Varför inte använda metoden i någon av våra kommande beredningar?
(För er som inte är så insatta så är en beredning en grupp som lägger fram förslag till kommunfullmäktige på vilka visioner och mål o dylikt som Sala ska ha inom vissa frågor).

Vi inom Salas Bästa tycker att beredningsformen är riktigt spännande, och vi är helt för den blivande omorganisationen som både borde innebära att medborgarna får säga till om mer samt att det blir kortare beslutsvägar från idé till handling. Vi hoppas att det kommer att utvecklas vidare tillsammans med dess medborgare för att lyckas få hit fler människor som vill ta del av vår själ och underbara stad!?
Med rätt arbetssätt varför inte!  Vad tycker du?

Är det någon annan som erfarenhet av Cultural planning som kan ge tips?
Ha en trevlig dag!
MVH; Hanna

fredag 25 november 2011

Dagens insändare till Sala Allehanda, svar till Peter Molins attack

Kära Peter, ibland är vissa kommentarer inte värda att kommentera. Hur du kan få det till att Bror-Erik skulle tjäna pengar på att ställa upp med lokal och el gratis till evenemanget tyder på att du antingen inte har fått tillräcklig information eller att du missförstått något.

Fakta:
Satsa på Sala och Salas Handelsförening sökte bidrag från vår avsatta kommunala budget för liv och rörelse vid torget. Pengarna skulle gå till att ha ett julevenemang på torget där bl a Robert Wells skulle delta. Då Robert Wells inte ville ha sin flygel utomhus av förklariga skäl, frågade föreningen Bror-Erik om de fick hålla till i Gallerian istället. Bror-Erik och Marcus erbjöd då att ställa upp med lokal och el gratis för att stödja att det händer något på stan. Det var alltså inga pengar som gick till någon enskild näringsidkare.

Jag tycker att det är beklagligt att vi inte istället kan samarbeta när det gäller att få liv och rörelse på stan och på landet. När du dessutom fäller kommentarer som antyder att Handelsföreningen i Sala inte existerar, så visar du desto mer på att du inte fått tillräckligt med information. Ditt utspel var mer ett spel för galleriet än något annat.

När det gäller att vi lagt en budget att spara 10% på alla förvaltningar utom vård och omsorg, så antog ju Alliansen det förslaget med stor glädje, som Carola uttryckte det.  Att vi har lagt ett sparförslag på förvaltningen på 10% är ju för att vi tror att det går att effektivisera den nuvarande förvaltningen så att det blir mer pengar över till skolan, vård och omsorg, kultur, idrott och marknadsföring av Sala kommun. Kom igen nu, sluta med rävspel och kom fram till förhandlingsbordet.
Låt oss tävla om vem som kan komma fram med flest bra idéer för att utveckla Sala istället, det tror jag gynnar både Moderaterna och Sbä och alla andra partier i båda blocken. En sak till, om du inte har hört att jag har yttrat mig på KSAU tidigare så får jag väl höja rösten.

MVH Hanna Westman, Ers KSAU SBä

tisdag 22 november 2011

Barnen, vår framtid

Fick idag se en presentation av BRÅ i Sala, som presenterade sin verksamhet för KSAU = (Kommunstyrelsens arbetsutskott).
BRÅ = Brottsförebyggande rådet, där Salas skolor, individ och familjeomsorgen och polisen samarbetar för att förebygga brott och motverka att våra ungdomar och barn tar droger m.m. Det var ganska skrämmande information som vi fick. Tydligen så är Salas ungdomar de som super och röker mest i länet.
Det finns minst 30 elever på gymnasiet i Sala som har använt eller använder knark idag. Försäljning av droger har skett på våra skolor, ingen högstadieskola har varit förskonad. Det är alltså ingen utomstående knarkliga som åker runt och säljer droger på skolor, det är etablerade langare som värvat våra barn att sälja droger, precis som värsta B-filmen.

BRÅ har satt upp en handlingsplan och håller nu på att bygga upp ett förebyggande arbete för att förhindra att fler barn dras ned i denna dåliga spiral. Jag tycker att det är jättebra att Sala har fått ett råd, vilket innebär att man samverkar i politiken mellan olika förvaltningar och intressenter. Det skolan gör är att ha nolltolerans mot mobbning, undervisning i etik och moral, att de kontaktar föräldrar och har bekymmerssamtal tillsammans med eleverna. De kopplar även in Socialtjänsten så fort som möjligt för att bryta ett normbeteende eller för att ett barn mår dåligt. För att förhindra ungdomsbrottslighet krävs enligt BRÅ också en tydlig reaktion tidigt, när brott begås samt undervisning i lag och rätt. Det kommer nu snart att komma förslag från Vård och omsorgsförvaltningen att tillsätta en resurs inom socialtjänsten som aktivt arbetar med att störa langarna och få dem att byta bana.

Jag är inte tonårs förälder, jag är småbarns förälder, men jag har vänner som redan är där och när jag snackar med mina vänners barn, så framgår det hur hårt klimatet i samhället är just nu. Barn som har fel kalsonger och går i 2;an blir mobbade. Ungdomar har jättesvårt att få arbete och vill hellre få barn tidigt så att de kan bli hemmafruar. Föräldrar som har jobb, arbetar för jämnan för att inte bli av med jobbet. För det är inte bra att Vabba för mycket och vara föräldraledig går väl an ett tag, men helst inte alls. Arbetsgivarna har svårt att rekrytera rätt personal, rätt kompetens, samtidigt så ges inte de ungdomar som vill jobba en chans att etablera sig på arbetsmarknaden. Många ungdomar väljer att flytta till större städer, för där finns det i alla fall jobb på MCDonalds. Något är riktigt tvärtokigt!

I Sala måste vi politiker börja se Sala ur ungdomarnas perspektiv. Vi måste förändra Sala och satsa på våra barn nu! Det gör vi enligt mig genom att t ex:

1. Få hit företag som vi vill få hit.
Om vi nu väljer att aktivt bearbeta företag så varför inte sätta upp lite kriterier som vi vill att detta företag ska klara. Vi kan nyckelkundsbearbeta vissa företag. Ett "nyckelföretag" kan t ex vara ett företag som är känt för bra arbetsmiljöarbete eller som är känt för att ta stort socialt ansvar.
Det finns även sådana företag. Många av dem kan man inom kort lätt hitta, då det kommer nya certifieringar för företag som vill sälja på sin "Goodwill" i och med ISO26001. För att ställa dessa krav krävs det också stort ansvarstagande och näringslivsfrämjande arbete inom kommunen. Så att vi har något att erbjuda dem. Inte bara billiga lokaler.

2. När LOV fastställs, sätt upp upphandlingskrav på de företag som kommunen upphandlar med krav på ISO Certifiering, eller liknande kvalitetskrav. Se dock till så att lokala initiativ från närstående eller arbetslösa med bra affärsidéer har möjlighet att delta. Det ger fler möjligheter till ungdomar som vill starta eget inom service tjänster.

3. Starta en folkhälsoberedning där BRÅ kan ingå tillsammans med ungdomsgrupper, föreningar, lärare, föräldraföreningar för att ytterligare utöka samarbetet mellan de olika intressegrupperna.

4. Sök samarbete med högskolorna, yrkesutbildningar! Låt barnen och ungdomarna se att det finns möjligheter att plugga vidare vare sig man är praktiskt lagd eller vill plugga historia i Sala t ex. Men se till så att alla utbildningar ger högskolemöjligheter om man ångrar sig. Fortsätt i samma riktning som ABB gymnasiet med praktiska alternativ. Varför inte Musikgymnasie? Kulturhögskola, med kurser inom svensk historia, konst, teater och musik? Det kan ju även locka till sig elever från andra städer?

5. Bygg studentbostäder nära tågcentralen! Varför inte erbjuda Mälardalens högskola "Village Sala"
"För dig som vill bo billigt under dina studietider i Västerås", det ger även  Sala mer liv och rörelse
i centrum samt ytterligare arbetstillfällen för de som vill jobba med service yrket.  Inom kort så kommer
bussarna att öka från 12 turer per dag till 22 turer per dag mellan Sala och Västerås. Vi arbetar också för att utöka möjligheterna inom tågtrafiken med resecentrum Sala. Detaljplaner finns även under bearbetning för att utveckla området norr om stationsområdet till pendlingsbostäder m.m.

6. Utveckla stadsparken så att det blir mer liv och rörelse där dygnet runt. Det medför fler människor i omlopp och färre som behöver vara rädda för att ensam gå genom en mörk park, det gör det också lite svårare för de som vill langa eller utföra andra brott. Detta jobbar vi på just nu i en styrgrupp.

7. Satsa på ungdomskultur, ta reda på vad det är och premiera detta i det nya kulturhuset! Bygg fler replokaler och varför inte demostudio i kulturhuset? Ungdomarna får då en samlingsplats där de kan skapa, roa sig och utvecklas inom kulturen. Sätt upp affischnamn i Kulturhuset på andra Salabor som har lyckats, så att det finns hopp om att det går. Det är även kul för de som besöker staden.

8. Utveckla stadsdelar som idag är mer genomfartslägenheter, dit många flyttar och flyttar bort
t ex Jakobsbergsområdet, Åkra och Bryggeriet. Bygg en badplats på den sidan parken som är gratis för alla barn under 15. När fotbollsplanerna försvinner från Salberga, se till så att lekplatserna runt Jakobsberg får fler aktiviteter och kanske mindre fotbollsplaner alt basketplan, skateramp kan byggas på innergårdar.

9. Bygg en utomhus "busborg" i stadsparken intill lekparken, där det först spelas upp en liten teater på sommaren om Salas historia och hur vi var porten mellan Dalarna och Stockholm,
där sedan barn och vuxna kan leka LIVE. Tillsätt fritidsledare intill så att de turister som besöker Sala kan hyra en barnvakt i ett par timmar medan de shoppar i stan som på IKEA. (Även ungdomar kan vara fritidsledare). Eller tipsa nyföretagare om idéen =)

10 Sätt upp en bronsstaty på en innebandy spelare med ett plakat som berättar om innebandys historia och hur det hela började i Sala. Det ger stolthet och intresse för idrotten. Gärna en tjej =)

11. Satsa på rätt lärare/förskolelärare per barn och tidiga insatser för de som har problem. Det ger resultat. Se till så att lärare och elever  känner sig trygga i sin arbetsmiljö och tillsätt de stöd som krävs för att barnen ska få utvecklas i sin egen takt och lärarna hinner med att vara lärare. Om vi ska centralisera och effektivisera så ska det göras inom förvaltning och politiker organisationen, inte bland de som sköter våra barn och äldre, men det ska ställas stora krav på de som utför dessa tjänster och med stora krav krävs även mer utbildning/social kompetens och mer betalt för att få rätt lärare/sjuksköterska att vilja jobba hos oss, precis som på vilken annan arbetsplats i näringslivet.

12. Satsa mer på arbetsmarknadsenheten inom kommunen så att de föräldrar som har det svårt kan få bli föredömen till sina barn istället för deprimerade och hamna utanför samhället.
Att det går att få arbete även om man har allt emot sig och att barnen själva kan få se att om man får känna sig behövd så mår man bättre.

13. Satsa på Familjecentrum, som faktiskt Alliansen har kommit på om jag har förstått det hela rätt.
Samla alla instanser för att hjälpa familjer som har det svårt på ett ställe och sök fler synergieffekter.
Håll fler utbildningar för föräldrar med konsekvensmetoder etc för att få vardagen att funka bättre.

Jag kommer att satsa på att berätta för min dotter att jag älskar henne mest av allt i världen och bygga hennes självförtroende genom att berätta för henne att jag älskar henne vare sig hon är arg, glad, ledsen, retsam, busig, trött... jag älskar henne för den hon är, inte för det hon gör. Jag hoppas att det hjälper, men det får vi väl se om 10 år =)

Vad tycker du?!

måndag 21 november 2011

Min vision om Sala

Fördelen med att vara politiker är ju faktiskt att man får drömma, hoppas och även genomföra det som man drömmer om, bara man lyckas ha idéer som fler än en själv tycker är bra.

Min vision av Sala: 
Sala - Staden som glimmar mer än av silver..
När man gör en affärsplan, marknadsplan eller någon annan slag plan ska man ju alltid kolla nuläget och göra en SWOT  = Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot. Det gör även vi i Salas Bästa, så här ser min ut...

Nuläge: 
Sala är en stad som idag har en åldrande befolkning, där ungdomarna hellre väljer att gå i gymnasiet i andra städer än här. Barnkullarna har de senaste åren ökat, vilket medfört att det finns för få platser inom barnomsorgen, samtidigt som det finns många skolor som har höga drifts-kostnader, då barnen i skolåldern har minskat. Sala har många skolor på landsbygden kvar, jämfört med andra kommuner vilket medför att vi har höga kostnader för skolskjutsar och högre kostnader än andra kommuner för skolan i övrigt.
Vi har inte så många stora företag etablerade i Sala, de största arbetsgivarna är statliga eller kommunen.
De stora företagen som är etablerade i Sala är tillverkningsföretag inom industrin. Däremot så är småföretagandet utbrett i Sala, både på landsbygden och i stan. Många pendlar trots ganska dålig kommunikation till större städer och bor kvar i stan, men många barnfamiljer flyttar till de större städerna för att de just nu byggs för fullt både till höger och vänster. (Uppsala o Västerås). I och med att människor har större valmöjligheter när det gäller skolan så har kommunen svårt att få det att gå runt inom sektorn, då den kommunala skolan nu är konkurrens utsatt både från privata aktörer och andra kommuner. Sala har länge drivits som det alltid har gjorts, och så har det varit bra med det...förvaltningen av Sala är en lång tradition.
Frågan är bara hur det har förvaltats då de kommunala bostadsbolaget är överbelånat och fastighetsbolaget knappt äger några fastigheter. Detaljplanerna är äldre än vad jag är och förvaltningen av lokalbeståndet har missats att göra flera ggr om. I och med att den största trafiken drogs förbi Sala, så krävs nu ännu mer information att vi existerar, då vi konkurrerar med flera kända turistmål på vägen upp till Dalarna. Vi konkurrerar också med städer som Enköping, Hallstahammar, Surahammar, Köping, Heby, Avesta om folk som vill bo på pendelavstånd. Enköping ligger redan steget före och har lyckats att vända sin trend. Sala har länge åkt snålskjuts på att det både är för dyrt och för få lediga objekt i Västerås, Enköping och Uppsala.
Nu krävs det dock ett nytt tankesätt, vi måste slåss för att existera.

Styrkor
Sala har ett attraktiv läge i Sverige, men närhet till flera större städer.
Sala ligger längs Dalabanan
Sala är en stor del av Sveriges historia, Sala och Göteborg invigdes samma år och har varit både huvudstad och Sveriges största stad, en gång i tiden.
Sala ligger som genomfarts kommun till turistattraktioner norr ut och är en genomfartskommun till Stockholm från Dalarna.
Sala har god ekonomi och en levande landsbygd, med både små och större byar.
Sala har många små företagare som skulle kunna bli större.
Sala har många lediga tomter som vi kan bygga nytt på.
Sala har många lokaler som går att användas bättre.
Sala har både vacker natur och vacker arkitektur
Sala har ett rikt kulturliv och kulturintresse redan i skolan
Sala har flera gymnasier som är anpassade mot industrin
Sala har ett brett intresse för natur och landsbygd både inom skolan och det privata näringslivet.
Sala har många hästgårdar
Sala har många engagerade innevånare och eldsjälar som vill utveckla staden
Sala har lång idrottstradition och har eller har haft elitserielag både inom bollsport och ridning
Sala har många kända ansikten och personer

Svagheter
Sala ligger nära större städer med mer attraktivt uteliv
Sala har inte lika bra pendelingsmöjligheter som städer som Enköping.
Sala har länge saknat idéer om hur vi ska locka till oss fler människor
Sala har inte satsat lika mycket på att underhålla idrotten som andra städer
Sala har inte ett rikt underhållsvärde för de som är på besök
Sala har massor av övernattningsmöjligheter, men gör inte reklam för dem
Sala har massor av travintresserade men har ingen gemensam samlingspunkt
Sala har en äldre befolkning som står i kö till boende
Sala har en yngre befolkning som väljer andra platser för Sala i sin utbildning
Sala har inte gått igenom detaljplaner på länge och har inte riktigt koll på sitt bestånd.
Sala har bara en lokaltidning =)
Sala har för få boendemöjligheter, jämfört med behov
Salas politiska organisation är krånglig och förvaltningsstyrd.


Möjligheter 
I och med ett attraktivt läge, finns intresse från aktörer utifrån
Genom marknadsföring av stadens utbud så kan fler aktörer etablera sig här
I och med att Dalabanan är hårt trafikerad finns intresse inte bara i Sala att utvidga stationsområdet och
pendelmöjligheter till och från Sala.
Genom att förändra organisationen kan ytterligare resurser frigöras till att fokuser på att vidareutvecka Sala
tillsammans med dess innevånare.
Genom att förändra förvaltningen kan medborgarnyttan komma i fram och samarbeten som tidigare inte funnits växa fram.
Genom att detaljplanera om kommunen kan kommunen anpassas efter rådande behov
Genom att bygga fler bostäder och äldreboenden kan fler personer få plats i Sala.
Genom att gå igenom lokalbehovet och anpassa det efter rådande behov kan resurser och pengar frigöras till de hårt belastade delarna som behöver upprustning.
Genom att låta landsbygden vara delaktig i de beslut som tas i deras närhet, kan landsbygden utvecklas till 'att bli ännu starkare.
Genom att äldre och ungdomar får vara med och vara delaktiga i Salas framtid så kan Sala anpassas till de generationer som råder nu och snart.

Hot
Sala stannar kvar i samma anda och klarar inte konkurrensen
Västerås och Uppsala bygger för fullt, likaså Enköping, fler kan flytta dit istället för att bo kvar
Sala får fortsätta att spara in på landsbygd, skola och omsorg för att få det att gå runt
Salas uteliv dör helt, då inga mellan 20-40 vill bo kvar i stan
Salas åks bara förbi
Färre och färre tåg stannar i Sala.
Sala blir fattigare och måste höja skatten
Skolorna ute på landet blir tvungna att läggas ner för att kommunen inte har råd med driften
Vården om de äldre blir så dyr så att de äldre endast får det som är exakt vad som står i lagen
Usch, nu vill jag inte skriva fler hot...

Vad vill vi och vad gör vi just nu: 
 - Vi håller på att genomföra en omorganisation inom politiken, som ska göra det lättare för
fler medborgare att engagera sig utan att vara politiskt aktiva - beredningar
samt att beslutsvägarna ska förkortas och kommunstyrelsen får en större möjlighet att
ha bättre koll på den totala ekonomin, planera områden och ta snabbare beslut.
 - Vi håller på att förändra förvaltningen så att det blir ett medborgarkontor som kommer att korta handläggningstider till företag och privatpersoner vid enklare ärenden. Vi vill bygga ett samhäll och utvecklingskontor som aktivt arbetar tillsammans med svårare ärenden för att ge snabbare handläggningstider och möjliggöra att Sala har något att erbjuda de som vill etablera sig här direkt.
- Vi förhandlar med flera aktörer för att genomföra ett resecentrum i Sala, som har planerats sedan 1998.
Vilket kommer att innebära bättre infrastruktur både för privatpersoner och företag. Vi vill genomföra det, inte bara snacka om att genomföra det.
- Vi har planerat klart äldreboendet och har begärt att spadtag ska tas under 2012.
- Vi detaljplanerar om hela kommunen för att ha attraktiva lägen att erbjuda företag som är intresserade av att etablera sig här. Förhoppningsvis så kommer kranarna igång redan innan 2014.
- Vi planerar utbyggnad av Lärkan tillsammans med det lokala föreningslivet
- Vi planerar utveckling av landsbygden genom ortsanalyser och har redan börjat detaljplanera vissa delar.
- Vi har byggt om idrotthallen för att elitserietjejerna skulle kunna spela hemma matcher i Sala och skolorna skulle få en fräschare idrottshall.
- Vi har pushat för medborgarförslag och motioner som gynnar att det blir mer liv i centrum och på landsbygden och avsatt medel för att Sala ska börja leva igen. Ex. Salafestivalen, isbana på torget.
- Vi håller just nu på att utreda hur Stadsparken kan utvecklas på bästa sätt för att det ska bli mer levande och en tryggare plats att vara på.
- Vi vill utveckla Östra kvarteren och Silvervallen så att den "bortglömda" delen av Sala växer ihop med
 centrum.
- Vi samarbetar inom Salas Framtid med landstinget för att lasaretts området ska få nytt liv.
- Vi förkortar handläggningstider inom hemtjänsten genom att låta alla över 75 år få tillgång till snabbhantering. Kommer att börja gälla fr o m Februari 2012.
- Vi etablerar etableringskonsulter som kommer att söka efter företag på provision till kommunen, som tillsammans med Företagarcentrum utvecklar Sala så att det blir mer näringslivsvänligt.
- Vi har givit lokal planerarna mer att säga till om för att få bättre koll på kommunens bestånd och hur kommunen använder det bestånd som finns.
- Vi har infört LOV på service tjänster inom hemtjänsten.
-Vi håller på att införa Nattis och avsatt medel för att bygga ut barnomsorgen utefter de behov som finns idag utan att rubba på antal förskollärare/barn.
- Vi har startat en styrgrupp som ska gå igenom hur vi kan fånga upp så mycket kultur, historia och ungdomsverksamhet under ett och samma tak, men det är inte klart ännu!!!
- Vi har klubbat igenom att det byggs cykelleder från Ransta till Sala via Kumla och planerar för att fler cykelleder ska klubbas.
- Vi har renoverat Tärnabadet!

Vad vill jag göra framöver: 
Jag vill att vi utformar en skolpolitik tillsammans med lärare, elever och skolförvaltning som bygger på tre T
tidiga insatser, trygga barn och trygga lärare. Jag vill att lärare, elever och förvaltning får möjlighet att säga sitt och delta i skolans utveckling. Jag hoppas att det blir i beredningsform. (En grupp där alla samarbetar för att sätta upp vision för skolan).

Jag vill arbeta för att fler människor vill bo och verka på både på landsbygden och i stan, genom att kommunen även säljer mark och bygger där de idag detaljplanerar och tillsätter anslag till cykelbanor och infrastruktur så att allt sammanförs.

Jag vill att kommunen vidareutvecklar dagverksamheten och annan socialt anpassad omsorg inom vård och omsorgen, och blir bättre på att informera vad kommunen har att erbjuda till även de som inte använder dator. Ett sätt kan vara att ha kommuninformatörer som besöker de äldre när de fyller 75, eller varför inte en gratis kommuntidning som delas ut vid resecentrum? Jag vill att fler äldre par ska få möjlighet att bo tillsammans så länge de vill och att det nya boendet anpassas efter det och samtidigt byggs för att förebygga att fallskador inte uppstår i onödan. Jag vill att kommunen blir bättre på folkhälsa och bygger våra mål ifrån ett mer långsiktigt perspektiv, för att förebygga skador hos äldre, minska beroendet av alkohol, tobak och narkotika hos våra ungdomar, arbeta mot mobbning och stödja det som främjar samarbete och delaktighet över gränser.

Jag vill att turismen byggs ut och marknadsförs rätt, så att det som redan finns syns och fler arbetstillfällen möjliggörs både centralt i stan och ute på landet. Jag vill att kommunen tillsätter rätt resurser för att det ska hända. Det kan vara genom att tillsätta en mediastrateg som utarbetar både en kommunikationsplan och marknadsplan för turismen, eller genom att samarbeta med företag som är bra på detta.

Jag vill att Salas naturliv bevaras och marknadsförs och att vi inom Sala kommun utvecklar oss inom kvalitet, miljö och arbetsmiljö, genom att t ex certifiera kommunen inom OHSAS, ISO14001 och ISO9001 med inriktning på kommunal verksamhet.

Jag vill ha kvar låg och mellanstadieskolor på landsbygden för att hela kommunen ska fortsätta leva och få
möjlighet att utvecklas. Jag tror att det är bättre att bygga mer och nytt även på mindre orter och bygga ut infrastrukturen till dessa orter, än att spara och centralisera.

Jag vill att vi marknadsför de personer och kulturella och historiska arv som staden har på ett bättre sätt, och ger mer stöd till ungdomskulturen i staden, såsom t ex rockkulturen och lokala teatersällskaps ungdomsverksamhet, blåsorkesterar och jazzband, körer. Vi måste bli bättre att framhäva våra lokala talanger. Vi har t ex MAD skaparen som kommer från Sala, Hockeyprofiler, unga konstärer, kända författare såsom Mamma Mus Juju, många som inte får plats i Täljstenen. Täljstenen är väldigt bra och vi ska bevara det som redan är historiskt och våra kulturella arv både inom konsten och musiken, men vi behöver även plats för det som är nytt! Sala är mer än fioler, dansuppvisning, kyrkokörer, Salaligan och Silvergruvan, det är också staden som kom på sporten innebandy, kommunen full med travare. Varför inte bygga en travbana vid Ösby eller längs Tärnarakan?

Idéerna är många, men politik är trögt, så förvänta er inte att mina/våra förslag går igenom i morgon. Det krävs både finansieringar och detaljplaner (Förhoppningsvis så går några av dem igenom innan 2014).
Dessutom så hinner vi säkert komma på fler förslag inom kort... men då blir det för långt att läsa =)
Återkommer med det senare!

Ha en bra dag!
Kram

Sala - Varför inte?

För några månader sedan, (Maj 2011), började jag min politiska karriär, jag var ganska oengagerad i Salas politik tidigare. Jag har alltid tyckt till om det mesta och följt den nationella politiken, men aldrig lokalt.
Salas Bästa kontaktade mig och frågade om jag inte ville vara med och utveckla Sala, och jag tänkte varför inte?! Sala är ju min älsklingsplats på jorden! Här finns min familj, mina vänner, mina minnen och här ska min dotter växa upp.

Efter att ha bott i Jordbro i Haninge kommun utanför Stockholm längtade jag hem, fördelen med att bo borta ett tag är att man lär sig att se Sala ur ett annat perspektiv. Det var verkligen en enorm skillnad att bo i en förort när man kommer från en så liten vacker stad som Sala. Jordbro har lika många innevånare som Sala stad, men är helt annorlunda. Det är ett bostadsområde med flerbostadshus och radhus på rad, uppbyggda bredvid ett industriområde. Centrum är litet och det känns mer som att de smällt lite baracker i en fyrkant för att få till ett torg, med några få butiker runt torget. Det hade sin egen charm, men det var stor kontrast till Salas centrum, men kullerstenar, vackra hus och en underbar park och härliga badställen centralt, ja i Sala är faktiskt nästan alltid centralt jämfört med Stockholm.

Jag började med att få en plats i Vård och omsorgsnämnden i Maj som ersättare, efter några månader fick jag förfrågan om jag inte ville bli ordinarie istället och jag tackade ja. För er som är lika oengagerade i politiken som jag var, så är skillnaden att som ordinarie så har man rösträtt i nämnden, som ersättare får man endast prata. På den korta tid som jag hittills har varit engagerad har jag lärt mig massor om både Sala och vård och omsorg, som jag tidigare endast kommit i kontakt med när jag varit sjuk, eller när farfar skulle skaffa hemtjänst. Jag insåg ganska snabbt att vi har ganska mycket vård och omsorg i Sala, som vi tar för givit, eller inte ens vet om. Jag insåg också att det vi politiker måste bli bättre på är att berätta vad som finns och vad vi gör och framför allt vad vi vill göra.

Nu är jag också med i Kommunstyrelsen och har fått ännu mer insikt i hur Sala fungerar och inte fungerar. Det har varit en kort resa hittills, men jag ser fram emot resten av vägen, då det blir roligare och roligare för varje dag. Att få känna att man är med och bidrar till att göra Sala ännu bättre är en trevlig känsla, sen kommer det självklart att finnas folk som inte tycker om det man gör. Men det hör till politiken.

Jag hoppas att det blir fler än jag som tar sig upp ur soffan och istället för sitter och gnäller slänger sig ut i politiken och hjälper till med att få igenom de idéer som de själva har. För det går!
Det går bara lite långsammare än vad man önskar ibland =)