Hur hittar vi tillbaka till landsbygden?

Den stora debatten som går just nu om att flytta klass 7-9 från Västerfärnebo är egentligen bara tragisk.
Jag som själv växte upp i Kumla kyrkby vet hur innevånarna känner sig just nu. Visserligen så hade jag slutat för länge sedan när Kumla och Varmsätra blev en skola och skolan i Kumla las ner, men mina föräldrar bor fortfarande där och jag har sett vad som har hänt med byn sedan jag var liten. Jag förstår om de som bor i Västerfärnebo är oroliga för att om man ändrar skolan till att endast bli låg och mellanstadieskola så kommer bygden att dö ut. Det som hände i Kumla var att byn förändrades.

Från att ha varit en levande by med en aktiv föräldraförening som under många år slogs för att få tillbaka rätten till en skola, till att bli en pensionärs by där många som annars skulle ha flyttat vidare för att ge plats för andra barnfamiljer valde att stanna kvar för att det blev svårare att sälja.

När jag var liten fanns det två fotbollsplaner, en grus och en gräsplan bredvid Tärnabadet. Det fanns en rink som våra föräldrar satte ihop varje vinter. De turades om att spola isen och vi åkte skridskor i 20 minusgrader. Vi värmde oss i pannrummet och kunde spendera timmar på isen. Vi hade en ungdomslokal med biljardbord och pingisbord och kiosk där både de barn som bodde i byn och de som bodde utanför åkte in till för att umgås varje tisdagskväll. Att träffas på lokalen var ett måste!

Vi hade tennisbana och basket plan bredvid skolan, som var flitigt använd av alla boende inte bara de som gick i skolan. Vi hade by kamper med Ransta, Varmsätra och Kila och eget fotbollslag och ishockeylag. Detta var på det glada 70-80 talet och alla hjälptes åt för att ge byn det liv som fanns. Vi hade byfester på gatan och sommarfirande vid midsommar med dans i logen. Det var en levande by som byggde mycket på föräldrarnas samverkan runt skolan.

Innan skolan las ner, vann den flera utmärkelser för bästa skola och rustades en hel del. Efter skolans nedläggning tog det lång tid innan den såldes. Byggnaden blev förfallen och den tidigare fina skolgården förföll och sköttes inte alls. Det var plågsamt som vuxen att komma hem och se hur Kumla såg ut.

En av anledningarna till att skolan las ner var för att spara pengar till övrig verksamhet, jag antar att det var för att t ex behålla Västerfärnebos högstadie och bygga upp Ängshagenskolan. Frågan är hur Kumla hade sett ut idag om högstadiet i Västerfärnebo hade flyttats in till stan redan då? Om småskolorna hade fått vara kvar och de byggnadsplaner som fanns redan då i Kumla hade genomförts istället? Troligen så hade Västerfärnebo fortfarande varit vid liv, Kumla hade varit vid liv och barnen i stan hade kunnat gå i en av de mest populära småskolorna, Styrars.

Här ligger det första misstaget som den dåvarande majoriteten valde. Nu har vi ärvt problematiken med att försöka livrädda högstadiet i Västerfärnebo igen. Åtskilliga försök har gjort sedan småskolorna las ner, extra pengar har skjutits till för att marknadsföra skolan så att elevunderlaget ska öka genom att barn från andra upptagningsområden ska söka dit. Men det har misslyckats,  fler och fler av barnen som bor i Västerfärnebo inklusive de som bor i Heden har själva valt att hellre gå i Sala. De barn som blev tvungna att gå i Västerfärnebo från Ransta går nu sista året, Ransta barnen vill hellre gå i Sala som de tidigare gjorde. Möklinta barnen försökte Alliansen tvinga att gå i Västerfärnebo, men då blev Möklintaborna så förbannade, så det blev inget av med det.

Det stora problemet med dagens skola är att det är fritt val i skolan. Det är alltså vi själva som utarmar vår egen landsbygd. Salabor går hellre i gymnasiet i Västerås eller Uppsala, Västerfärnebo och Hedenelever väljer Sala framför sin egen skola. Hur löser vi det här?

Mitt svar är att vi måste få Sala att växa igen och göra det attraktivt för ungdomar, vi har som mål att öka Salas befolkning till 25 000 innevånare 2024, det innebär att vi måste bygga ut och nytt och fördela dessa boendeplatser runt om i bygden. Vi från Salas Bästa föreslår att vi ska detaljplanera för fler byggnation både i Sala och på landet. Det ska byggas attraktiva områden i Kumla, Kila, Varmsätra, Västerfärnebo, Saladamm tillsammans med privata initiativtagare och dessa platser ska marknadsföras hårt både i Sverige och utomlands, både tyskar och holländare vill bo i Sverige, de kan väl flytta hit likväl som en Stockholmare eller någon från Västerås? Vi måste tänka större! Med Sveriges yta och bra ekonomi och sjukvård kan vi locka till oss mer arbetskraft från länder där det är trångbott. I och med den åldrande befolkningen så kommer det att behövas fler arbetare i hela EU, varför skulle inte vi kunna locka till oss fler människor i arbetsför ålder med tjock plånbok och hög utbildning? För att växa gäller det att stå ut i mängden, för att stå ut gäller det att sticka ut hakan och synas. Det måste vi bli miljoner ggr bättre på i Sala!

Engelsmän, Tyskar och Holländare älskar vår natur och våra stora ytor och tycker att landsbygden är underbar, bjud in dem till Sala och berätta varför de ska bo här. Med den kompetensen som kommer hit kommer även företag som efterfrågar kompetens, vem vet vi kanske t o m kan bygga upp en BOSCH by i Sala eller något liknande =) Inget är omöjligt!

Vi måste även satsa på infrastrukturen till dessa områden och se till så att det t ex blir tågstopp, förskola och förhoppningsvis även småskola i områden som Kumla kyrkby igen och se till så att nära principen fortsätter d v s att vi har så pass nära till det som är viktigt att vi väljer att stanna kvar. Småskolor ger liv till landsbygden och lockar till sig barnfamiljer. Barn ger liv till byn! I den lilla skalan vill vi också sätta igång med landsbygdssamverkansråd så fort som möjligt och ge makten över den egna byns utveckling till de som bor i byn så att varje del av kommunen kommer igång med egen samverkan. Beslut är taget och det finns med i den nya organisationen, så det är på G.

Jag önskar inget hellre än att vi hade ett bättre val än det vi nu står inför när det gäller Västerfärnebo och att det inom ett år gick att bygga av bara sjutton och få hit både företag och nya innevånare så att vi kunde ha kvar Västerfärnebo som det är. Förhoppningsvis så kan vi få igång skolan igen när behovet och underlaget har ökat igen, då det är ekonomiskt möjligt och Västerfärnebo är ett ställe som människor köar till istället för flyr ifrån. Vi måste bli bättre på att marknadsföra det vi har!

Om nu skolförvaltningen eller någon annan hittar någon mirakelkur för att rädda högstadiedelen ännu en gång är jag helt för att den ska få vara kvar!

Läs skolförvaltningens utredning om Västerfärnebos högstadium här >>






MVH; Hanna spånet fr Kumla